JOKKMOKKS MARKNAD
Mina 50 år bland profiler och besökare
Med marknad i blodet
Under 50 års tid har jag besökt Jokkmokks marknad! Både i mitt jobb som pressfotograf samt privat. Är man som jag uppfödd i Arjeplog har man marknadstraditionen i blodet.
Som barn i Arjeplog var marknaden en av årets höjdpunkter. Det är knappt något år som jag missat Jokkmokks marknad och det är alltid en höjdpunkt att träffa marknadsveteranerna som Vildmarks-Hasse, renkorvens okrönte kund, Korv-Inga med sin korvlåda på ett barnvagnshjul, Bölegarvaren Assar Sandlund med sina 62 marknadsår utan avbrott, eller renrajden med de vackert klädda samerna i sina högtidsdräkter.
“Korv är korv även i guds egen himmel” utropar Vildmarks-Hasse och skär snabbt en smakbit ur sin populära renkorv allt medan nya lustigheter oavbrutet smattrar ur hans mun.
Det är inte många år jag missat Jokkmokks marknad efter mitt första besök 1970 när jag tog bilden på samekvinnan som inte såg så nöjd ut där hon stod omgiven av spelautomater. En period då det dök upp lite mer krimskrams på marknaden men som något år senare rensades bort av marknadsledningen. En marknad som i dag står för hantverk och kvalité.
“Jag äter aldrig korv, jag skulle behöva vara jäkligt hungrig för att få ner en.”
— Korv-Inga, legendarisk marknadsprofil
Möt marknadsveteranen ”Korv-Inga” Inga Eriksson som stod 61 år i rad och sålde korv ur sin lilla korvlåda försedd med barnvagnshjul. Hon förberedde sig mot kylan genom att smörja in händer och ansikte med vodka och tog sedan en liten värmande snaps innan hon gick ut i vimlet. Jag och reportern Janne Westerberg besökte ”Korv-Inga” i hennes hem när vi 1985 gjorde ett reportage om marknaden för Piteå-Tidningen.
Vi fick höra många roliga historier från alla år på marknaden. Inga har varit korvförsäljerska ända sedan tonåren, både med rullande vagn och i egen stationär korvkiosk i Jokkmokk. Första åren på marknaden fick kunderna betala 25 öre för en korv med bröd och 1985 hade priset gått upp till åtta kronor. -Jag fick mera kvar i förtjänst när korven kostade 25 öre berättar Inga, innan hon gör sig redo för ännu en marknadsdag.
På bilden serverar Korv-Inga jägarsoldaterna från Arvidsjaurs regemente som just kommit in på marknadsomådet efter 14 dagar ute i vildmarken där de levt på vad naturen ger i form av soppa på lav, fisk i den mån den nappade och annat de kunde hitta. Att få soldaternas lycka när de fick sätta tänderna i en varm god korv var obetalbart.
Pitebon Curt Boström som var nybliven landshövding i Norrbotten 1985 passade på att provsmaka marknadsveteranen Ingas goda varmkorvar och fick en kram på köpet
Inga Eriksson, mer känd som Korv Inga, började sälja korv redan som tonåring och ägde länge en egen korvkiosk i Jokkmokk. Endast 25 öre tog Inga för en korv med bröd första året hon sålde på marknaden.
En säker "hästkur" för att stoppa mot kylan var att efter en het tvätt smörja in ansikte och händer med vodka. Sedan inmundigades en matsked för att få fart på blodomloppet.
Garvaren Assar Sandlund Böle, stod 62 år i rad och sålde sina läderprodukter på marknaden. Ett år längre obruten svit än Korv-Inga.
Vildmarks-Hasse, renkorvens försäljningskung och poet, i färd med att ge ett smakprov medan verserna ofta med biblisk anknytning bubblar ur hans mun.
Vild-Hasse:
“Om faror förfära och nöden tränger på. Om hungern står nära och vännerna gå. Om vänner dig sviker kan hända dom gör. Ät lite korv. Inget ska då rubba ditt goda humör”
Vild-Hasse eller Hans Bengtsson, som han egentligen heter, hade sitt eget säljknep med roliga historier och verser om korven och dess fördelar vilket gladde och roade många under Jokkmokks marknad. Han gick runt bland besökarna och framförde sitt vinnande koncept med kniven i ena handen och renkorven i den andra. Skar smakbitar åt marknadsbesökarna samtidigt som han rabblade sina korvverser på rim ofta med biblisk anknytning (han läste teologi i två år) och fick folk att både skratta gott och handla. Vild-Hasse tänkte först bli präst, vilket var hans mors önskan, men efter två års teologistudier hoppade han på en båt och blev sjöman.
Han mönstrade av på Cuba och anslöt sig till Fidel Castros armé där han skadade benet och reste sedan hem till Sverige. Soldatgärningen lockade dock fortfarande så han tog värvning som FN-soldat och tjänstgjorde både i Gaza och Kongo. Jag lärde känna denna härliga profil som ofta skickade vykort till mig från olika marknader han besökte.
På ett kyrkomöte frågade familjens bekanta hans mor hur det gick för Hans och berättade att han var i Kongo! Aha som missionär utbrast en imponerad församling? – Nä han är där och slåss som soldat utbrast en något besviken moder!
Efter äventyren som FN-soldat satsade Vild-Hasse på renkorv och som marknadsknalle har han blivit vida berömd. Nu som 84-åring drivar han en liten viltbutik i Malugn men har även på gamla dar satsat på näthandel med både renkorvar och garvade renskinn!
Så såg det ut innan pandemin slog till och stoppade den 416:e marknaden.
Huvudet är kroppens skorsten, så det gäller att vara slug som en räv när man klär sig.
Många möten och kära återseenden på marknaden.
Ren luft!
I den fina tältkåtan mitt i marknadens hjärta kan man få både värme och kaffe.
Varma händer!
Renraiden är en av turisternas favoriter när renarna och samefamiljer i alla åldrar passerar området.
Fantastiskt fin knivslöjd.
416-årig fest för handel och gemenskap
Marknaden i Jokkmokk är så mycket mer än bara handel från marknadsstånd. Folk träffas och umgås på både dagar och kvällar och utbudet är stort med samekultur, hemslöjd, dans, teater, musik och tävlingar både i och utanför marknadsområdet.
Full fart och snön sprutar i ansiktet på de tävlande till publikens förtjusning.
Så kan man också göra!
Tävlingsledningen i samspråk.
Ivriga renar får hållas hårt för att inte springa iväg för tidigt.
Renracet nere på Talvatissjön är en av höjdpunkterna på marknaden där besökarna får tävla på en rundbana med ren och pulka.
En riktig publikfavorit!
Se filmen som avslutas med renracet. Först berättar Nikolaus Kitok om sina 57 marknadsår
Renarna är verkligen på "bettet" att få starta.
Klara.....
färdiga.......
köööööör!
Här berättar björnen en riktig “rövarhistoria” för mig som videoreporter för Piteå-Tidningen!
Assar Sandlund ( i mitten) marknadsveteran med 62 år i rad som skinnhandlare . Här med hustrun Inger och sonen Jan.
Jokkmokk möter Frankrike! En kinna från Paris som köper upp souvenirer har hittat en affärspartner.
Folk från hela världen möts på marknaden.
Varmt och skönt på en kall vintermarknad.
Det gäller att ha rätt skor!
Man får inte vara för "blåögd" (Alaska Huski) då kan man bli lurad av marknadsknallarna!
Plötsligt flög ett virus från Kina, förlamade en hel värld och stoppade en 416-årig tradition
Eftersom jag har besökt Jokkmokks marknad i 50 års tid så var det rätt naturligt att åka upp och vara på plats en marknadsdag utan fysisk marknad.
Gatorna gapade tomma och den enda antydan till gatuhandel jag såg var en liten skåpbil uppkörd på en trottoar varifrån man sålde potatis och renkött.
En märklig stämning vilade över marknadsområdet.
En skidåkare med sin hund går efter skidturen i ensamt majestät hem genom marknadsområdet 2021. Utan coronaviruset skulle här ha passerat 50-60.000 besökare under tre dagar.
Så brukar det se ut på Jokkmokks huvudgata under marknadstid.
416:e marknaden blev folktom och marknadsledningen fick satsa på en digital variant.
Här brukar det sjuda av folkliv och uppträdanden men 2021 var folklivet bortblåst och översnöat.
Den enda försäljaren jag träffade på under 2021 års marknad.
I väntan på bättre tider.......
Turisterna uteblev.....